OM MOÇAMBIQUE

Ett land kännetecknat av vackra kuststränder, stora odlingsbara marker, mineraltillgångar och en av världens största fältområde med naturgas. Med resurser som dessa bör Moçambique vara ett rikt land med starka framtidsutsikter för sin befolkning om 31 miljoner personer. Tyvärr, stämmer inte verkligheten med teorin. Moçambique är rankat som det fjärde fattigaste landet globalt, med en genomsnittlig inkomst per capita om endast $490 för året 2021. Dessutom rankas landet på plats 181 på UN Human Development Index, vilket är det nionde lägst rankade globalt. Dess befolkning har en förväntad livslängd av endast 60 år, stor del till följd av andel barn som går bort innan 5 års ålder. Ekonomiska ojämlikheten i landet är bland den värsta globalt. Så hur blev det så här?

Ekonomiska faktorer
Brist på utbildning i landet leder till att fattigdomsfällan förs vidare genom generationer, speciellt landsbygderna i centrala delarna av landet, samt i de norra provinserna. Personerna som lever i dessa områden saknar ofta elektricitet, rent dricksvatten, sjukvård och har inte råd att skicka sina barn till skolan. Trots att landets regering gjort imponerande insatser för att förbättra situation för dess invånare, så lever över 50 % av Moçambiques befolkning på mindre än $1.25 per dag.

Jordbruk och klimatförändringar
Trots att det finns stor potential för jordbruk i landet så har det i huvudsak förblivit obrukat. Detta på grund av bristen på resurser och teknologi för storskaligt jordbruk. Det finns få av dessa storskaliga jordbruk och till följd av långa distanser emellan gör dess tillgångar opålitliga för invånare på landsbygden. De utgör ingen större konkurrens för fortsatta behovet av mindre jordbruk som ofta arbetar med hjälp av traditionella småskaliga jordbruksmetoder. De som bedriver dessa jordbruk är oftast kvinnor för att tillgodose sina familjers matkonsumtion. Kvinnor i Moçambique har generellt tuffare förutsättningar än män; de har kortare utbildning, har fått lärt sig färre färdigheter och tjänar mindre än män. För att göra förutsättningar ännu svårare så drabbas landet säsongsvis av torka eller översvämningar, vilket drivs på ytterligare av klimatförändringar. Detta gör att befolkningen på landsbygden tvingas flytta till mer tätt befolkade områden i stadsområden eller kustsamhällen.

Jordbruk och klimatförändringar
Trots att det finns stor potential i landet för att etablera jordbruk så förblir majoriteten av marken obrukad; detta är till följd av bristen på lämpligt stöd och teknologi. De storskaliga jordbruken är få och etablerade på stora avstånd från varandra, vilket gör att avkastningen inte når hela befolkningen och ingen konkurrens skapas jordbruken emellan. Inte heller med småskaliga jordbruk som ofta arbetar med traditionella metoder som ofta generar låg avkastning på sitt jordbruk. Kvinnorna har en stor roll i det småskaliga jordbruket där de driver sitt jordbruken för att tillgodose familjens behov. Till följd av detta ansvar de har för barnen i familjen och jordbruket gör att kvinnorna har en stor utmaning, vilket även märks i statistik för Moçambique då dess kvinnor generellt tillhör de som har lägst utbildning och tjänar mindre än männen i befolkningen. Dessutom, återkommande översvämningar, cykloner och torka till följd av klimatförändringarna gör att familjer tvingas flytta från landsbygden för att söka tillflykt till de överbelastade kuststäderna.

Hälsa
I genomsnitt är 11 % av den vuxna befolkningen i Moçambique Hiv-positiva och spridningen är fortsatt okontrollerbar. Dödligheten hos spädbarn är bland den högsta globalt, med ett antal som är nästan 13 gånger större än i USA. De flesta på landsbygden saknar tillgång till prenatal vård, förebyggande vård och receptbelagda mediciner. Som land har Moçambique en av världens lägsta andel av läkare per invånare.